…medan isen i Antarktis blir tjockare

Media alarmerar om att isen i Arktis blir allt tunnare. Är detta det slutgiltiga tecknet på att växthuseffekten kommer att förgöra allt liv på jorden? 

För all del, det är intressant att isen kalvar i norr, men det är också intressant att istäcket i antarktis blir allt tjockare. Smältan i norr och frosten i söder tar liksom ut varandra.

Om vi har att göra med en fullskalig global uppvärmning borde inte isen smälta vid bägge polerna?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Intressant? Dela artikeln!

Gillar du Avancemang så kanske du gillar den här boken?

För dig som uppskattar science fiction, rymdopera och en och annan filosofisk fundering.

79 kr för e-boken. Mer info, eller köp, klicka här.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Inte tunnare, *mindre*, alltså att den täcker mindre area. Nåja, för att svara på din fråga: Nej.

    Isen i Antarktis minskar också, om man tittar på samma sak, nämligen MINIMA för åren. I Antarktis är den land-isen.

    När man säger att Antarktis is ökar, så menar man is-MAXIMA under vintern. Det är en helt annan sak. Den ökar om:

    1. Det är mer ozon-lager (det är det)
    2. Vattnet är mindre salt (vilket det är eftersom land-isen smälter)
    3. Vintrarna är kallare (vilket dom tenderar att bli med global uppvärmning).

    http://www.skepticalscience.com/antarctica-gaining-ice.htm

  2. Ja, som du märker så är jag inte en utpräglad expert på glaciärutbredning eller glaciärtjocklek. Men det kanske kan vara av intresse att problematisera frågan, vilken mainstreammedia inte gör.

    Det här med att vintrarna blir kallare med global uppvärmning känns för övrigt ganska motsägelsefullt. Och vad menar du egentligen med global uppvärmning? Jordens medeltemperatur har väl inte ökat sedan slutet av 1990-talet?

  3. Jo då, den har ökat. Påståendet att temperaturen inte har ökat kommer från en intervju med en klimatforskare där de frågar om det har varit någon signifikant (alltså statistiskt signifikant) ökning av medeltemperatur sedan 1995. Klimatforskaren svarar nej. Dock var det aktuella året valt med avsikt, då temperaturökningen inte varit statistiskt signifikant sedan 1995 och det året intervjun ägde rum på grund av för kort mätperiod i förhållande till temperaturförändringen. Hade den som intervjuade istället valt 1994 hade ökningen varit signifikant, och en mätning med 1995 som startår blev signifikant redan året efter intervjun.

    Att det kan bli kallare lokalt – antingen geografiskt eller kring en viss tidpunkt – är inget motsägande om snittet av alla mätningarna är varmare.

  4. Apropå temperaturen så var 1998 ett extremt varmt år vad gäller medeltemperatur, sedan dess har det snarare gått ner.
    http://www.drroyspencer.com/2012/09/uah-global-temperature-update-for-august-2012-0-34-deg-c/

    Vi har inte lika sofistikerad temperaturdata från förindustriell tid då vi inte hade satelliter etc. Historiska mätningar från markytan däremot ger ingen större skillnad från 1600-talet och framåt. Se grafen som jämför Centrala England och Uppsala.
    http://www.theclimatescam.se/vetenskap/temperaturen/

    Dels är det svårt att se en global uppvärmning i ett större perspektiv, dels är koldioxidfrågan inte heller klargjord.

    Och slutligen notera att vår tidsålder är en s k interglacial, dvs mellan istider; det enda vi kan vara säkra på är att det kommer att bli kallare. Även om temperaturen under en period skulle gå upp med en halv grad eller så – av förklarliga eller oförklarliga skäl – så kommer det knappast att hindra istiden som snart knackar på dörren.