Mellan hav och berg

Hamnstaden

Den klassiska liberalismen har sina rötter hos köpmännen (borgarna). En köpman träffar ofta främlingar när han gör affärer, och då gäller det att behandla främlingen med respekt om affären ska bli av. Det kan också vara lämpligt att lära sig något om främlingens seder och bruk. Till syvene och sist gäller det att skaffa mat på bordet.

Affärskulturen förvandlas till en världsbild, en ideologi. Folk gör bättre affärer om de är jämlikar och agerar i ett fritt sammanhang, som styrs av ömsesidiga frivilliga avtal. Köpmannens sammanhang kan symboliseras av hamnstaden. Här styr de rika köpmännen, befolkningen är brokig och blandad så länge man kan minnas. Folk är beresta och nyfikna på nya idéer, och låter de flesta komma till tals. De tjänar pengar tillsammans och berikar varandra. Nackdelarna kan vara brist på lugn och ro, samt böjlig moral.

Bergsbyarna

Inte långt därifrån finns bergsbyarna. Här talar folket en märklig dialekt, när de pratar snabbt är det få som förstår dem. De är inte lika inkluderande mot främlingar, och det finns inte mycket främmande blod i populationen, vilket t o m kan resultera i viss utarmning. Det är jordägarna som styr, och det finns mäktiga klaner och familjer som påverkar samhället. Man är inte så förtjust i förändringar, man gillar gammal ordning och hävd, en typisk konservativ inställning. Man jobbar hårt och noggrant. På vintern är det kallt, sammanhållning är viktigt. De rika dalgångarna bjuder på ett överflöd, om man brukar jorden på rätt sätt och sköter om sina djur. Naturen är vacker och trollsk, existerar det ett gudomligt väsen så bor det definitivt här.

Var?

Själv har jag valt att bo i hamnstaden med min fru och familj. Vi trivs här, och skulle inte välja annorlunda. Bergsbyn ligger inte långt härifrån, och vi hälsar på ibland, och jag ser poängen och skönheten även i detta – och vill gärna att de fortsätter sitt liv på det sätt som de själva önskar.

Jag har ingen önskan om att hela världen ska bli som hamnstaden. Jag har inte heller en önskan att hela världen ska bli som bergsbyn. Jag önskar att de existerar samtidigt i sina respektive regioner och miljöer.

Mittenbyn

Jag häll nästan på att glömma. Det finns ju givetvis en by i mitten också, mellan hav och berg. Utsatt för sol och vind på höglandet så förblir byn fattig. Många av invånarna reser antingen till hamnstaden eller bergsbyarna för att arbeta. Och de är avundsjuka på de andras rikedom, och känner sig utnyttjade och förfördelade. Trots att de lever på lönearbete från grannarna. De är inkluderande mot andra folk, men drivs inte av att göra affärer med dem. Deras by är illa skött, ty det saknas ledarstruktur och ingen tar tag i saker. Mest av allt gillar de att gnälla, klaga och konspirera, och i hemlighet planerar de ett uppror, där man konfiskerar de rika bergsbyarnas och hamnstadens tillgångar, och delar ut allt till de fattiga. När detta är gjort, kommer alla att äga lika mycket, och samhället kommer att bli rättvisare och bättre. I all evighet.

  1. Bra artikel jag tror det finns mycket som är sant i beskrivningen men jag är osäker på hur bra det passar ihop med historiska maktcentra. Jag tänker på habsburgare romare preussare til exempel. Habsburgska riket måste väl ändå utgått från bergsbyn och Preussen från hamnstaden?

    1. Verkligheten är förmodligen lite mer komplicerad, då vi också har städer på slätter, eller städer vid stora floder, som ju är både slätt och hamn. Min avsikt var mer att åskådliggöra några olika politiska system eller tankesätt. Större länder och imperier består ju av en mängd olika regioner, städer och byar.

      Rom hade sin begynnelse i inlandet, romarna var länge mediokra på sjöfart. Habsburgska väldet har ju både berg och slätt, då själva huvudstaden ligger på slätten, Preussen känns både som hamn och inland, ostpreussen kanske är mer hamn.

      Typiskt inland och berg är Sparta, även Schweiz, Transylvanien. Emedan typisk hamn-mentalitet är Athen-Pireus, Amsterdam, Rotterdam, London, Köpenhamn etc.