När proppen går ur


Vi befinner oss i en känslig situation där världsläget kan skifta monumentalt från den ena till den andra dagen, och det beror på flera olika saker, som byggts upp under långa tider och accelererat.

Den första aspekten är president Joe Bidens hälsa. Vi har följt hans strapatser länge nu, när han svamlar eller somnar under möten. Det kan komma en dag då han inte längre är med oss. Och då har vi Kamala Harris som efterträdare, en måttligt populär person, som också är känd för att svamla, fast inte beroende på ålderskrämpor. Bidens eventuella frånfälle skulle möjligen öppna upp en del mörka portar. Vi har fortfarande många frågetecken kring det förra valresultatet och anklagelser om valfusk, samt Bidensfamiljens korrupta affärer i Ukraina. Om Biden försvinner så kan debatten ta en annan vändning.

När proppen går ur 1

Den andra punkten är Covid-vaccinet; miljoner människor tvingades ta det för att bli socialt accepterade. Vi vet numera att vaccinet inte var särskilt effektivt, och att det ger vissa biverkningar. I bästa fall är det dåligt verkningslöst vaccin, i värsta fall något utomordentligt farligt. Exakt var vi befinner oss på skalan kan bara framtiden utvisa. Däremot så vill medborgarna ha svar på varför vi tvingades till isolering, inlåsning, övervakning samt oprövad medicin. Pandemin påminner om ett globalt krisscenario eller rollspel som fullständigt urartade.

Därefter har vi de så kallade klimatförändringarna. Även här finns många lösa trådar, och ett klimat som knappast överensstämmer med den allt galnare mediebilden. Vi vet inte om mänskliga utsläpp av koldioxid verkligen påverkar klimatet, eller i vilken grad. Vetenskapen är inte alls så överens som det ibland framställs. Om många debattörer och aktivister har gått alldeles för långt. Även här kan masken falla.

Ukrainarna har under sommaren försökt sig på en motoffensiv, där tanken var att nå Krimhalvön och kasta ut ryssen. De kom några kilometer in i ingenmansland. Och utanför Kiev planeras en jättelik begravningsplats som kan husera 400.000 gravar. Vi västerlänningar är världsmästare på att förringa ryssarna, vilka beskrivs som ociviliserade orcher, suputer med rostiga gamla vapen vars hela ekonomi bygger på gas och olja. Nu har trollen utökat sin specialoperation med hundratusentals man till en jättearmé, och eventuellt planerar de en offensiv. Hur ska Nato tackla en förlust? Kan försvarssamarbetet ens överleva detta?

Sen har vi EU, detta överbyråkratiserade monster som varken har en fungerande valuta eller regelrätt demokrati. Med länder som drar åt olika håll, och skilda idéer om det mesta, fångade i en falsk enighet. Där det mesta går ut på att vittja Bryssels fonder och bidrag, i själva verket de europeiska skattebetalarnas surt förvärvade pengar. Med ekonomiska kriser, korruption, flyktingproblem så behövs det egentligen inte mycket för att dinosaurien ska falla pladask till marken.

Och slutligen, vi upplever en trist humorlös kultur, vars främsta uppgift numera verkar vara att lyfta fram minoriteter och avvikare i filmer och media. Syftet är att kompensera för upplevt förtryck, trots att vi lever i tider då lagen ger lika rättigheter till alla. Vi ser också dionysiska festivaler och parader som hyllar alternativ sexualitet, och de tar allt mer plats i det offentliga rummet, med krav på allmän acceptans. Vidare, förutsägbara och oinspirerande verk dominerar inom konst och arkitektur. Betong- och glaslådor produceras på löpande band. Och konsten präglas av meningslöshet, fulhet och äckel. Få vågar påpeka att kejsaren både är bakfull och naken.

Och, det förefaller som att alla dessa korthus kan falla ungefär samtidigt.


Follow! / Följ oss!