Nattväktarstaten och de fattiga


Nattväktarstaten är en liberal vision som går ut på att staten endast har ett fåtal befogenheter: regera, stifta lagar, ansvara för domstolar och erbjuda inre och yttre försvar (dvs polis och militär). Statens uppgift är att SKYDDA medborgarna, så att de kan sova tryggt om natten, därav namnet. All välfärd sköts via försäkringar genom privata eller kooperativa aktörer, såsom försäkringsbolag, fackförbund etc. Avförstatligandet av välfärden innebär mycket låga skatter/avgifter, vilket gör landet extremt attraktivt för entreprenörer och investerare, vilket i sin tur bidrar till ett extraordinärt företagsklimat och i princip 0% arbetslöshet. Medborgarna åtnjuter total yttrandefrihet, och slipper regleringar av bostadsmarknad, alkohol, droger, läkemedel, prostitution, spel etc etc.

Nåväl, även drömsamhällen råkar ut för långkonjunkturer, katastrofer eller andra obehagligheter. Förr eller senare kommer massarbetslösheten, som ställer allt på ända. Vad händer med de som inte betalt sina försäkringar? Kommer de idéella hjälporganisationerna att kunna försörja alla? Kommer medborgarna att ta hand om varandra utan påbud ovanifrån?

Vi behöver inte bläddra alltför mycket i historieböckerna för att inse att fattigdom och missnöje skapar oro i samhället. Resultatet blir ökad kriminalitet, våld, ghettofiering, politisk extremism etc etc.

Hur kommer nattväktarstaten att tackla detta? Stillsamt betrakta samhällets kollaps?

Nej. Enligt min mening är den REALPOLITISKA versionen av nattväktarstaten en stat som faktiskt tar hand om de fattiga – eftersom det är statens uppgift att erbjuda medborgarna SKYDD. Och fattiga desperata medborgare utgör en FARA för samhället. Tanken är ju att vi alla ska kunna sova tryggt om natten.

I realiteten bör det kunna fungera såhär: En person blir arbetslös mitt under en lågkonjunktur och hittar ingen försörjning. Hon nyttjar arbetslöshetsförsäkringen, och därefter besparingarna, eftersom de låga skatterna tillåter folk att spara. När även dessa pengar tagit slut vänder hon sig till familj/vänner, och slutligen till den ideella hjälpen, och när den inte förmår hjälpa DÅ kliver staten in – som en “last line of defense” och försörjer henne, givetvis med vissa motkrav om att hon ska fortsätta att söka jobb etc.

Det ska mycket till innan en medborgare hamnar i statlig försörjning. Precis som i den svenska välfärdsstaten finns det flera lager av skyddsnät, skillnaden är att pengarna kommer från andra håll.

Sjukvården finansieras med sjukvårdsförsäkringar, de som inte har en försäkring får betala ur egen ficka. Om pengar saknas för stunden erbjuds en avbetalningsplan. Detta är säkert ekonomiskt fördelaktigare än att betala 54% i total skatt som vi gör idag. Sen finns det givetvis skuldsatta, kroniskt sjuka fattiga människor, och då blir det problematiskt; kanske måste man även här anlita staten som en sista utväg, när vännerna och de ideella organisationerna sviker? För vem vill leva i ett land där läkarna lämnar patienten att dö på operationsbordet pga obetalda räkningar?

Vård och fattigdom kan den ´utökade´ nattväktarstaten klara av, värre blir det med skolan. Utbildning är nödvändigt för att tillgodagöra sig livsnödvändiga kunskaper. En helt privatfinansierad skola kan medföra att fattiga föräldrar låter barnen stanna hemma. Och då försämras dessa unga människors chanser att förverkliga sig själva. Samhället blir också lidande, då obildade halvanalfabeter inte kan bidra med särskilt mycket i dagens högteknologiska värld.

Det finns en gräns för hur billig skolan kan bli, en lärare som undervisar 25 elever åt gången kommer att kräva minst 25,000 kr/mån. Delat på antalet elever blir avgiften 1000 kr/mån. För en fattig familj med 3-4 barn kommer skolavgiften att svida i plånboken, och då har jag inte räknat in kostnaden för böcker, dator, hyra för klassrummet etc etc. För en medelklassfamilj med två barn, där bägge föräldrarna arbetar blir det förmodligen en ganska god affär, eftersom de kommer att ha ca 30 – 40,000 kr kvar efter skatt och försäkringar.

Problemen kretsar hela tiden kring de fattiga. De stora flertalet skulle förmodligen ha det mycket bättre än i dagens välfärdsstat. Och även om den utökade nattväktarstaten gick in och betalade de fattigas skolräkningar, skulle vi ha en extremt låg skatt.

Den utökade nattväktarstaten fungerar i mitt exempel som ett sista skyddsnät, som endast fälls fram i nödfall. Medan dagens välfärdsstat bäst kan liknas vid en krävande överbeskyddande mor, som i tid och otid daltar, styr och manipulerar sina halvvuxna barn.

Någon gång borde välfärdsstatens söner och döttrar växa upp och slå sig fria, annars kommer de att förbli barn hela livet. De kommer även fortsättningsvis att ha starka band till sin mor, men hon kan inte – och ska inte – styra deras liv.

Veckans liberala debatt: Dagsedlar åt socialliberalismen, Mattias Svensson har inte förstått vad frihet är, Regebros dagislektioner i liberalism, Den inopportuna friheten, Myten om staten och skolan, Det liberala familjegrälet fortsätter.

Intressant? Andra bloggar om: samhälle, politik, liberalism, liberal, socialiberalism, nattväktarstaten

 

Kommentarer

12 Responses to “Nattväktarstaten och de fattiga”

  1. christoffer on 2007, 11, 06 03:08

    Robert Dit exempel med skolan är väldigt felaktigt.
    Lärarlönerna är mindre än 40% av utgifterna för att driva en skola så vi talar om kostnader på 2-3KSEK /elev. (mer då vi tittar på gymnasium.

    /C

  2. Elias on 2007, 11, 06 07:14

    “En person blir arbetslös mitt under en lågkonjunktur och hittar ingen försörjning.”

    I en helt fri ekonomi finns inga konjunkturer. Konjunktursvängningarna orsakas av regleringar, främst att den statsstyrda centralbanken bestämmer räntan och penningmängden istället för att låta marknaden göra det.
    Således finns ingen arbetslöshet i en helt fri ekonomi, allt arbete är värt något. Däremot finns det alltid fattiga (lågproduktiva) människor, och dessa bör tas om hand så att de inte börjar begå brott för att överleva. Det kan göras genom idéellt arbete och frivilliga gåvor och endast i sista hand genom skattemedel.

  3. Daniel on 2007, 11, 06 07:50

    Det här var ett ovanligt bra inlägg som ser med öppnare ögon än de nyliberaler jag har kännt. Problemet med staten som en sista försvarsmur är att det tar bort incitamentet för tidigare nämnda aktörer att agera. Systemet fungerar med riksbanken som sista lånegivare eftersom det dels är en skam att vara tvungen att gå till riksbanken och därför att de tar ut högre räntor. Du gick inte in på det i detalj men de avbetalningsplaner som du nämnde kanske är en framkomlig väg i en del fall.

    Dock slutar verklighetstrogna scenarior med oansvariga eller handikappade människor oftast i en stat som i rask takt marscherar tillbaka mot sosse-Sverige.

    /Daniel

  4. Robert on 2007, 11, 06 10:36

    Christoffer,
    Jag har inte räknat ut vad skolan kostar enl dagens mall, utan redogör för en absolut minimilön för en lärare (han kanske undervisar hemma), exkl undervisningsmaterial, hyra etc.

    Elias,
    Det är många som tror som du, jag delar inte den uppfattningen, eftersom andra parametrar än ekonomin kan påverka konjunkturen, t.ex råvarutillgångar, sjukdomar, katastrofer, miljö, krig, flyktingvågor etc etc etc. I övrigt håller jag med dig.

    Daniel,
    Staten som ett sista skyddsnät bör fungera, inte ens idag går folk till socialen i första vändan; det anses skamligt. Att ta hand om handikappade och kroniskt sjuka tar blott en liten del av budgeten, dessutom tror jag att även dessa grupper vill arbeta efter egen förmåga; med datorns hjälp kan man numera jobba utan att anstränga sig fysiskt. Det beror iof helt på vilken åkomma man har.

  5. J H Lindberg on 2007, 11, 06 17:37

    Först urvattnades begreppet “liberal”. Sedan urvattnades begreppet “nyliberal”. Nu urvattnas begreppet “nattväktarstat”.

    Jag förstår ärligt talat inte poängen med att du talar om en “utökad nattväktarstat”. Om du är socialliberal, vilket du uppenbarligen är, finns ingen anledning att använda dig av begreppet nattväktarstat. Det du vill ha är en begränsad välfärdsstat, inte en utökad nattväktarstat.

  6. Robert on 2007, 11, 06 18:00

    J H Lindberg,
    Jag diskuterar några problem som nattväktarstaten kommer att ställas inför. Vad tycker du själv i de givna exemplen med fattiga människor i olika situationer?

  7. J H Lindberg on 2007, 11, 06 18:33

    Nattväktarstaten torde endast kunna existera inom ramarna för en konstitutionell republik där skatteuttag med mål att idka social välfärd genom bidrag strider mot vad som etablerats i konstututionen. Det tjänar därför inget syfte att diskutera eventuell social välfärd i en nattväktarstat, eftersom en nattväktarstat per definition aldrig kan syssla med dito. Definitionen av nattväktarstaten är inget föremål för subjektiv tolkning; en nattväktarstat är en nattväktarstat och en nattväktarstat sysslar inte med att fördela resurser.

    I situationerna med fattiga människor som du skriver om tycker jag att det alltid är omoraliskt av staten att tvinga individen att finansiera någon annans leverne oavsett hur fattig denne är. Alla får ansvara och säkerställa sin egen välfärd och om någon nu mot förmodan, vilket jag betvivlar, inte skulle kunna sörja för sin egen överlevnad, så finns det inget annat att göra för denne, utom att hoppas att någon eller några vänliga själar frivilligt åtar sig att sörja för dennes välfärd.

    Vidare är jag knappast religiös vad beträffar min uppfattning om individens rationalitet. Däremot vet jag att människan är en rationell varelse om hon väljer att vara det. Alla väljer dock inte att vara rationella och då finns heller ingen anledning att tycka synd om dessa. I ett samhälle där majoriteten väljer rationalitet skapas också en rationell marknad, eftersom marknaden är summan av individernas handlandet.

    Således handlar det knappast om någon övertro på individens rationalitet.

  8. Robert on 2007, 11, 06 18:56

    J H Lindeberg,
    Mina intressen ligger mest på det realpolitiska planet. Det samhälle du beskriver är dömt att gå under från dag ett – pga av skäl som jag bl.a tar upp i inlägget. Men visst, rent filosofiskt är intressant.

    Det jag beskriver ligger närmare den klassiska liberalismen än socialliberalismen, därav benämningen utökad nattväktarstat. Men visst, det finns säkert bättre namn.

    Apropå rationalitet så tror jag inte att man kan VÄLJA att handla rationellt, antingen handlar man rationellt eller inte – vad som är rationellt visar sig ofta i efterhand. Människan är ett (mer eller mindre) intelligent djur, ingen gudom.

  9. christoffer on 2007, 11, 07 08:53

    Attilla det är inte realistiskt att räkna på bara lärarens lön det går inte att undervisa 25 pers hemma utan undervisningsmatreal. så ditt exempel är inte relevant. och då får du fel underlag för dina antaganden.

    Om du ska titta på om din vision är möjlig så måste du utgå från rimliga förutsätningar (du räknar tex inte kostnaderna för sjukvård utifrån bara en läkares lön ??)

  10. Robert on 2007, 11, 07 09:33

    Christoffer,
    Jag skriver EXKL läroböcker, datorer, hyra etc! Poängen är att kostnaden aldrig kan understiga en viss summa. Den exakta kostnaden varierar beroende på om läraren undervisar hemma, eller på en toppmodern skola i en attraktiv ort med höga hyror. Man kan inte räkna ut “kostnaden” för en privat skola, låt oss säga att den varierar mellan 1000 – 4000 kr/mån. Om en lärare undervisar hemma, och tar flera grupper av elever, i olika omgångar under dagen kan det bli ganska billigt, men under 1000 kr blir svårt.

  11. björn lennart on 2007, 11, 07 16:04

    Det är ju empiri också
    ens egna åsikter med vad som fungerar i verkligheten
    man har ju sociala sterotyper som ger sämre
    tex vilka som ställer till mest problem och hur man hjälper
    tex skolan om alla får en förstklassig skola – om det går att motivera – och hjälpa med neuropsykiatri och beprövad erfarenhet mm

    utvecklas potential
    och = vill vi leva som robotar? Nazisternas system etc.
    Jfr tex Stefan Einhorns böcker och Hjalmar Gullbergs 100 dikter. De ger ju erfarenheter mm om livets olika dimensioner utanför ekonomin.
    Skulle allt regleras så blir det inte mkt kvar som förebild och effekt på andra – det som måste ge liv annat än teknokrati och tex biofascism. Gör mot din nästa som dig själv ger liv står det i bibeln.
    Adam Smith om motivation och MORAL (ej moralism det funkar ju bevisligen inte). Att man motiveras till hjälpbeteende mot varandra och tex starka hjälper svaga etc. Får väck skadliga beteenden.
    Sen alltför mycket kroppslighet tex servera kaffe naket etc – ska man ha en sådan ekonomi? Emotionella och livsutvecklande perspektiv etc.
    Empati mot andra är ju också ett stort värde.

  12. björn lennart on 2007, 11, 07 16:22

    Ang skolan Ta Finländska modellen med dialog, sokratiska inställningen, istället för auktoritärt eller flumskola.
    Goda lärare som levererar detta är ju bra.
    Det behövs mer bildning och de facto kunskaper.