Överutbildar vi våra barn?

Det är inte ovanligt att vi studerar tills vi är nästan är 30 år, och därefter blir yrkesverksamma och börjar tjäna egna pengar. Då har vi ägnat decennier åt studier, och har förmodligen samlat ihop en rejäl studieskuld. Och allt detta för att “bli något”, för att uppnå en viss nivå av kunskap och färdighet.

Överutbildar vi oss?

Ponera att jag lär min dotter att programmera. Vi börjar med detta när hon går på högstadiet, dvs 7:e klass. När hon går ut 9:an och grundskolan så är hon riktigt duktig. Så där duktig som bara barn och halvvuxna kan bli när de ger sig i kast med något i full energi.

Hon hjälper till i min firma, och får snart egna små programmeringsuppdrag. Hon tjänar bra med pengar, och kan spara en slant då hon fortfarande bor hemma.

Då kommer den stora frågan.

Vad ska hon egentligen syssla med på gymnasiet och universitetet? Vill höll ju på att glömma – min dotter har ju minst 7 år av studier kvar.

Programmeringen kan givetvis bytas ut mot flertalet andra praktiska yrkeskunskaper, och dessa kan läras ut av föräldrar eller på kvällskurser, via datorn el dyl. Våra barn lever ju i ett sammanhang, de kommer inte ur ett vakuum; föräldrarna har ju ofta yrkeskunskaper av olika slag, och dessa kan överföras och lämnas vidare.

Behöver man studera algebra och franska verb i 3 eller 7 år till?

Ja, visst kan man det. Jag har inget emot utbildning, och är ingen kunskapsföraktare. Och jag tror att vi lär oss under hela livet. Men jag tror inte att vi ska inbilla oss att det är helt nödvändigt att pressa oss igenom hela den utstakade utbildningstratten för att bli riktigt duktiga på något och tjäna bra med pengar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Om inte annat kan hon få uppslag till programmeringsuppgifter när hon ser problem i skolmiljön som kan fixas med språket programmering.

    Bara för att hon vet att sätta ihop meningar i ett programmeringsspråk betyder det inte att hon kan tillämpa dessa kunskaper i mer avancerade funktioner. Där kanske hon behöver högskolematematik för att kunna kontrollera att programmen gör rätt.

    Men viktigast är att dottern i det fallet faktiskt kan leva upp till annonskravet på både 10 års högskoleutbildning och 20 års yrkeserfarenhet för ett entry level job. Enda sättet att göra det är att ha varit anställd i föräldrarnas firma sedan tidig ålder. Hon uppfyller då de formella kraven som rekryteringsfirman har att rapportera till sin uppdragsgivare.

    • Behöver hon ett “entry level jobb”, när allt fler arbetar som egenföretagare och frilansare? Annars håller jag med om att det kan behövas lite mer avancerad matematik, men då kanske man kan komplettera med enstaka kurser och skräddarsy utifrån det man sysslar med.