Partierna försvagas – medborgaren blir starkare

Det verkar som om de färdigförpackade åsikternas tid är förbi. Våra politiska partier tappar medlemmar i rasande fart. Mona Sahlin menar att socialdemokraterna inte existerar som parti om 10-15 år ifall utvecklingen fortsätter.

Vi medborgare värjer oss mot prefabricerade åsikter, där partierna vid olika möten och stämmor bestämmer vad som ska tyckas och tänkas. Socialdemokraterna är t.ex i full fart med att genomlysa sin politik med allehanda rådslag, för att på detta vis finna nya aggregerade åsikter.

Politik är människor, och människor tycker olika. Sahlin valdes inte till partiledare, hon nominerades av en inre krets. Partimedlemmarna fick inte kandidera, eller ens välja mellan personer som ville bli valda – och därigenom via den nya partiledaren förnya och utveckla partiet.

Demokrati är folkstyre, och fria val ska genomsyra hela det politiska systemet – fria val inom partierna om vilka som ska hamna på valsedlarna – och därefter fria val till riksdag, landsting och kommun.

Det råder en inre kamp om åsikter, idéer och ideologisk värdegrund. Socialdemokraterna är splittrade i en höger och en vänsterfalang, och klyftan är djup; det är som om folkpartiet och vänsterpartiet skulle samsas om ett gemensamt valprogram. Så stora är skillnaderna i det socialdemokratiska partiet, vars ledare väljer att gå balansgång istället för att leda och inspirera.

I framtiden kommer vi i större utsträckning att rösta på personer, som representerar olika ideologier och sakfrågor. Besluten tas i riksdagen, de ska inte vara avgjorda på förhand genom partipiskor och hot.

Ta förslaget om FRA:s avlyssning; jag kan tänka mig att många liberaler och även socialister tycker att idén är huvudlös, ändå röstar de enligt partiernas linje – fast det kanske inte ens finns mandat för förslaget – om riksdagsledamöterna röstade efter eget huvud!

Frågan debatterades inte särskilt mycket under valrörelsen, då pratade vi mest om arbete och skapa nya jobb. Inga partier lovade mer avlyssning, datalagring och signalspaning. Om de borgerliga riksdagsmännen/kvinnorna röstar nej (dvs mot partilinjen) vem sviker de egentligen? Ja, inte är det medborgarna i alla fall.

Fram för personval, oberoende kandidater, bort med 4%-spärren och ge JO tillbaka makten att fälla och döma ämbetsmän för fel begångna i tjänsten.

Och kära riksdagsmän/kvinnor, rösta nej till FRA:s ökade möjligheter till avlyssning. George Bush och hans rigida socialkonservatism är snart ett minne blott. Låt er inte inspireras av gårdagens tankar, blicka framåt, tänk själva.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, partipolitik, partier, politiska partier, FRA, riksdagen, avlyssning, demokrati,