Programmering i grundskolan ska fylla vakanser på arbetsmarknaden


Programmering i grundskolan ska fylla vakanser på arbetsmarknaden 1Arbetsmarknaden skriker efter programmerare, och alltför få programmerare utbildas på högskolor och universitet. Nu har Skolverket kommit på en lösning för att försöka råda bot på detta genom att börja utbilda barn och unga i dataprogrammering redan i grundskolan.

Sverige och resten av EU upplever ett skriande behov av IT-arkitekter, systemanalytiker, utvecklare och ingenjörer. Tittar man på statistiken så är konkurrensen om jobb inom dessa branscher rekordlåg. Bra för arbetstagaren, men detta sätter käppar i hjulet för hela industrin. 80 procent av Sveriges datakonsulter uppger att kompetensbristen hindrar deras affärsutveckling och många bolag får säga nej till uppdrag på grund av personalbrist.

Speciellt spelbranschen känner av denna kompetensbrist i hög grad. Spelmarknaden växer stadigt och nya nätspel och onlinecasinon dyker upp som svampar i jorden. År 2018 omsatte spelmarknaden 23 miljarder kronor, en siffra som förväntas öka kommande år. Eftersom Sverige räknas som något av ett europeiskt centrum för spelutveckling, med en uppsjö av framgångsrika spel i bagaget, skapar detta ett guldläge ekonomiskt sett. Problemet är att det utbildas för få programmerare och dataingenjörer för att fylla behoven, vilket riskerar att få till effekt att Sverige halkar efter.

Arbetskraft hämtas från utlandet

Hittills har spelbolagen löst detta genom lite god vilja och en stor dos kreativitet. Många bolag väljer att importera arbetskraft från utlandet. Detta kan vara en smidig lösning, men risken finns att man fastnar i visumkrångel och migrationsbyråkrati. En annan lösning har varit att internutbilda personalen. Det är en smidig väg att gå, men risken är då att man lägger tid, energi och pengar på en anställd som snabbt söker sig vidare till ett mer välbetalt jobb så fort hen fått sin utbildning.

På senare år ser vi dock att universitet och högskolor satsar mer på spelutveckling, men frågan är om det räcker. Troligtvis inte. I och med den snabba tekniska utvecklingen och utbyggnaden av 5G-nätet, kommer knappast behovet att avta – snarare tvärtom. Därför har Skolverket valt att introducera programmering redan i grundskolan. Från och med höstterminen 2018 ska alla barn i Sverige ha programmering på schemat. Än så länge har 16 länder i EU infört programmering på grundskolenivå och först ut var Storbritannien, som började 2014.

Barnen ska anpassas till ett digitaliserat samhälle

Målet med programmering i grundskolan är inte att alla ska jobba som programmerare eller dataanalytiker, utan att anpassa barnen för vårt moderna digitaliserade samhälle. 90 procent av alla dagens arbeten kräver grundläggande kunskaper i datateknik. Så den som inte håller sig i framkant kommer automatiskt att halka efter.

Ett problem för teknikbranschen är att den är oerhört ojämställd, och det är en utmaning för universiteten att locka kvinnor till teknikutbildningarna. När man nu istället introducerar datateknik i unga år, är chansen större att även tjejer attraheras av ämnet och sedan väljer att studera vidare. Detta ser experterna som ett krav för att fylla vakanserna. Man kan inte bara vända sig till halva befolkningen om man vill ligga i framkant för den tekniska utvecklingen.


Följ oss
Sammanfattning av veckans artiklar till din inbox varje måndag