Rätt och fel

Rätt och fel 1

Slaveri anses fel och förkastligt, men det finns en historisk bakgrund som kanske kan förklara en del. I antikens Grekland var det ofta krigsfångar eller brottslingar som blev slavar. De fick sona sina brott genom att arbeta av straffet, istället för att sitta i fängelse. Fängelser var ovanliga och sågs förmodligen som meningslösa då den allmänna uppfattningen var att de skyldiga skulle göra rätt för sig genom att arbeta, och inte sitta inlåsta. En slav var en person som hade skulder till samhället, och större delen av hans produktion togs i beslag som återbetalning. Kanske blir det lättare att förstå samhällen som idkade slaveri genom att sätta sig in i hur de ursprungligen fungerade.

Det var inte ovanligt att oönskade barn sattes ut i skogen. Livet var hårt, och ibland kunde inte alla munnar mättas. För att flertalet skulle överleva offrades ibland den enskilde. Tillvägagångssättet låter brutalt, men det var dåtidens variant på abort. I republikens Rom kunde en far döda sina söner även upp i vuxen ålder om de visade sig odugliga. Här pratar vi alltså inte om abortveckor utan om kvartssekel. Och det är också idéhistoriskt intressant huruvida olika former av abort ska ses som en höger- eller vänsterposition? Ty vi fortsätter att gallra bort vår avkomma, fast på andra sätt, och av andra anledningar.

Mänsklighetens första trevande fejder och krig kan i större utsträckning förklaras som konkurrens om jaktmarker, åkrar och fiskevatten – än om att bringa ära för folk, kung och fosterland. Markerna ansågs inte längre räcka till, stammen växte, kanske hade man inte lämnat tillräckligt många barn i skogen? Då gick olyckan ut över grannfolket istället.

Mina exempel härrör från äldre krigiska kulturer, där resurserna ofta var magra, en situation som dagens människor knappt kan föreställa sig. Nöden övertrumfar och kanske till och med förstärker vad som är rätt och fel, och människan blir istället pragmatisk och nära den jord som föder henne och en dag omsluter henne. Våra förfäder gjorde enorma uppoffringar för att säkerställa samhällets säkerhet och överlevnad. De banade vägen för vår generation.

Låt oss betrakta lag och rätt i ett bredare och mer samtida perspektiv. De flesta är överens om att regler är en naturlig del av ett civiliserat samhälle. Men en lag är egentligen inte en lag bara för att en folkmajoritet röstat för den. Det räcker inte. Om 51% befolkningen röstar för att plundra de övriga 49%, så blir det fortfarande inte rätt. Vad är då en lag?

Det finns högre värden, en slags folkrätt, naturrätt, etik och moral. Fenomenet har flera namn. Sunt förnuft kallas det ibland nuförtiden. Till och med ett barn vet vad det handlar om. Därför är en total och fullständig demokrati fel. Folkviljan måste balanseras mot vad som är rätt och fel på riktigt, och inte styras av trender, lösa idéer, upprörda sinnen, vrede och hat. Kanske är blodbadet efter den franska revolutionen det bästa exemplet på urartad folkvilja. Ändå har vi idag ytterst svårt att prata i termer av högre eller eviga värden.

Vi är ofta förblindade vad gäller demokratifrågor. Få medger att det rättvisa folkstyret alltför lätt kan övergå i pöbelvälde. Skulle jag i en diskussion mellan helt vanliga människor hävda att demokrati inte räcker, och att det i vissa fall kan vara fel, då skulle jag bli kallad både det ena och det andra, kanske till och med bli utfryst. Men ni som läser den här lite mer förklarande texten förstår. Det tar lite tid att sätta sig in i saker, tid att inse att världen ofta är mer mångfasetterad än vi tror.

Vi måste stå upp för vad som är rätt och fel, bortom de dagspolitiska dumheterna, utspelen, taktiken, lögnerna och girigheten efter makt. Vi måste räta på oss, inte låta oss luras, inte låta oss övertalas, förledas att pantsätta vårt stolthet och vår mänsklighet. Ty om vi låter de slemma och vidriga leda oss, vad är vi då själva, vilka är vi som låter oss ledas av dylika krafter? Våra förfäder tog många obehagliga beslut på grund av brist och nöd, vi själva har ingen ursäkt.