Glöm inte att amerikanerna inte har några höga tankar om ukrainarna. De betraktas också som en slags ryssar, vars söner man kan skicka som kanonmat för att försvaga den större fienden i Kreml. Låt orcherna ta kål på varandra, så slipper vi offra amerikanska liv, det är tanken.
Nå, det kommer nog inte dröja länge innan ukrainarna inser att de blivit lurade att gå i krig mot en oövervinnlig granne, som inte bara har ett mycket större konventionellt försvar utan också atomvapen, överljudsrobotar och annat i rockärmen, medan man själv är beroende av vapenleveranser som blivit över i Natos garage. Leveranser som kan sluta att skickas vilken dag som helst.
Den bitterhet som uppstår när man inser att man krigat mot sina slaviska bröder och systrar till ingen nytta. Offrat hundratusentals liv och sett städer brinna. Att plutokraterna på andra sidan Atlanten aldrig trodde att Ukraina kunde vinna kriget, utan blott försvaga Putin och kanske, om man hade lite tur, skapa någon slags folklig resning mot honom.
Och USA har gjort det så många gånger förut, hetsat det ena landet mot det andra, så att man slipper slåss själv. Med demokratispridning och vackra fraser kan man komma undan med det mesta. Tänk att Kiev svalde lögnerna med hull och hår? Och visst, det ukrainska ledarskiktet blev ju miljonärer på kuppen, men ändå, det svider nog i själen.
Kanske skulle man bara hållit sig till det där avtalet, som garanterade den rysktalande befolkningen rätten att tala sitt eget språk samt utökat regionalt självstyre. Ukraina kunde ha blivit ett land som Schweiz eller Belgien där flera språk och kulturer samsas? Istället valde man att motarbeta det ryska språket och den ryska kyrkan, och försökte att förvandla alla till någon slags västukrainare, galicier.
När lögnerna är avslöjade och man svalt stoltheten så kan det hända att ukrainare och ryssar träffas vid ett informellt möte. Kanske även polacker. Det är inte helt omöjligt att bitterheten resulterar i en panslavisk allians, som även fortsättningsvis odlar relationerna med Kina.
Och den som behärskar Euroasien behärskar världen enligt den gamla geopolitiska doktrinen. Västeuropa, med Tyskland i spetsen kommer att behöva förhålla sig till det nya väldet. Och ett Tyskland vars energiproduktion och gasleveranser saboterats av de egna, kommer också med förvirrade nyvakna ögon att speja österut.
Och då blev resultatet något helt annat än det västvärlden med USA i spetsen förutsåg. I kombination med den stundande lågkonjunkturen, den pågående avindustrialiseringen och dollarn som förlorar sin status som världsvaluta så ser det inget vidare ut för väst. När vi, om vi skött våra kort bättre, skulle kunna ha varit världens härskare i många år till.
