Skatt på socker – ett eko från gamla DDR-Sverige?

Jag trodde att det var ett aprilskämt, men på fullt allvar menar ett antal läkare och en riksdagsman att vi bör höja skatten på produkter som innehåller socker, exempelvis godis. Detta för att komma till bukt med ökad fetma bland befolkningen.

Detta är ett klassiskt exempel på social ingenjörskonst, där politiker och experter tror att skatter kan påverka människors beteende och skapa nya livsmönster, och de anser dessutom att de har rätt att göra det.

Problemet handlar om att vi stoppar i oss lika mycket mat som en åkerarbetande bonddräng, men vi sitter stilla och rör oss knappast alls numera, och därför blir vi feta. Ett klassiskt välfärdsproblem.

Det är typiskt socialliberaler och socialdemokrater att angripa fetman med skatteverktyget, trots att vi redan har världens högsta skatt. Vad ska staten med ännu mer skatt till? Kan man beslagta medborgarnas lön godtyckligt? Vad blir nästa steg – fettskatt, kolhydratskatt, proteinskatt?

Nej, det här förslaget osar av okunskap. Dessutom, om någon effekt ska nås måste priset på godsaker upp rejält, mer än fördubblas, vilket givetvis kommer att leda till ökad smuggling, hamstring och utlandsköp. Och så har man fördärvat ytterligare en näringsgren och gett den organiserade brottsligheten ännu ett arbetsområde att muta in.

Om jag skulle låtsas vara socialliberal för ett ögonblick så har jag ett mycket bättre förslag. Gör gymkort, träningsavgifter och sportutrustning avdragsgilla. En enorm lättnad inte minst för alla föräldrar med hockeyspelande och ridande barn mm. Då ger man medborgarna en morot, istället för att piska dem. Dessutom skulle säkert många argumentera för att man dessutom stimulerar den svenska idrottsrörelsen.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, livsmedel, socker, godis, skatter, skatt, sockerskatt