Socialdemokratins slutgiltiga nederlag

Att en socialdemokratisk och miljöpartistisk regering inte fungerar så bra har vi nu blivit varse. Det finns flera viktiga skiljelinjer. I grund och botten är ju socialdemokratin framtids- och tillväxtorienterad. Industrierna ska gå på högvarv så att folk har jobb att gå till. Alla dessa människor tjänar pengar, och betalar skatt, som sedan partiet kan omfördela och pyssla med. Det är socialdemokratin i ett nötskal.

Detta motsätter sig miljöpartiet; om de får bestämma så stängs kärnkraftverken, elpriset skjuter i höjden och industrierna flyttar från Sverige, de få som finns kvar. Flygplatser läggs ner, väg och infrastrukturprojekt läggs på is. Inte så värst förenligt med arbetarrörelsens tillväxtdrömmar.

Vilka kan då socialdemokraterna söka stöd från? Så här ser de olika majoriteterna ut:

  • s + v + mp + fp + c
    • Det var detta som Löfven ville åstadkomma, men misslyckades med av flera olika skäl.
  • s + m
    • Oprövat, men fd statsministern Göran Persson har indikerat att dylikt borde prövas.
  • s + alliansen
    • Löfven kallade hela alliansen till ett sista desperat möte kvällen innan budgetvoteringen, men då var det ju försent att förhandla om budgeten, som var färdigförhandlad med v & mp och bar en tydlig vänsterprägel.
  • s + v + mp + sd
    • Förmodligen en omöjlig kombination.

Kanske är den mest realistiska varianten s + alliansen. Anledningen är ju att ingen av allianspartierna vill bryta sig ur alliansen och stödja de rödgröna. De har inget att vinna på att byta läger, varken maktpolitiskt eller ideologiskt. Då risken att Löfven skulle fällas förr eller senare under mandatperioden var stor, och en borgerlig regering skulle kunna återuppstå. Alliansen är dessutom ganska hårt sammanflätad, de börjar mer och mer likna ett parti.

Problemet med alliansen som stödparti är att de är större än socialdemokraterna, därför skulle borgarna snart ta över politiken. Och det skulle inte se så bra ut för socialdemokratin. Det socialdemokratiska partiet är för litet för att dominera scenen, hur vi än vänder och vrider på saken.

Vi kände till det knepiga parlamentariska läget redan under valnatten, men det har plötsligt blivit väldigt tydligt. Sossarna är ute ur leken, och det desperata tilltaget att utlysa extraval var kanske inte så konstigt när vi tänker efter. Det var den enda utvägen.

Löfven är van vid att sossarna har närmare 40% av väljarkåren. Då är det lättare att vara bossig, arrogant och kräva samarbete. Extravalet är ett sista desperat försök att samla arbetarrörelsen och socialdemokratin och försöka återupprätta det gamla stora socialdemokratiska partiet.

Statistiken talar emellertid mot Löfven. Extravalet kan bli sossarna slutliga nederlag som drivande politisk kraft i Sverige. Som 20%-parti är de definitivt ute ur leken.