Staten, globalismen och individen

Staten, globalismen och individen 1Det är med en viss förvirring vi betraktar världen av idag. Vilka är våra vänner och vilka är våra fiender, och hur är maktstrukturerna uppbyggda? För bara några decennier sedan tänkte vi i termer av vänster och höger, kapitalister mot socialister, eller klass mot klass. En modell som blev allt mer svåranvändbar efter kommunismens fall på 1990-talet.

Idag har vi kapitalister som använder sig av socialistiska metoder, och gräsrötter som blir allt mer konservativa, och liberaler som reglerar, förbjuder och interfererar. Kan vi trycka in allt i en tankemodell, hur bör vi se på omvärlden? För att förstå så bör vi gå tillbaka till grunden, och kanske sortera ut några fundamentala begrepp.

Staten, vad är det?

Något som tar hälften av mina pengar varje månad och sedan bjuder på vård, a-kassa, och lär mina barn genusteori i skolan? Vad betyder detta abstrakta begrepp?

Staten är egentligen en illusion. Det är blott en samling människor som organiserar sig på olika sätt, för i olika syften.

Dessa folksamlingar går under olika namn, de kan kalla sig stat, kommun, län, men även företag, förening, orden, församling osv.

Alla dessa grupper strävar ofta efter att bli större, tjäna mer pengar och påverka samhället till sin egen fördel.

Medborgarna bör långsiktigt sträva efter att minska alla dessa gruppers makt och eventuella monopol, och därmed vinna mer personlig frihet, samt bidra till nyttig konkurrens och pluralism.

Det handlar alltså inte bara om att minska den egentliga statsmakten, dvs de grupper som är förknippade med rikets styre. Även ett företag kan ha enorm makt, befogenheter och rikedomar som närmast kan liknas vid en stats. Historiskt sett så har vi exempelvis Hansan och Brittiska ostindiska kompaniet, varav den senare hade egen armé, flotta och erövrade Indien på egen hand. Vi har också grupper som katolska kyrkan, tempelriddarorden, johanniterorden m fl, vilka också tidvis hade mer makt än vissa enskilda länder.

Idag har vi företag som Exxon, Apple, Microsoft, Facebook och många många fler. De kan influera politiker och parlament, genom det vi kallar lobbying eller gentjänster, och de kan likväl flytta verksamheter till länder som passar dem bättre. Mutor idag kommer sällan i klassiska bruna kuvert, utan politikerna får ofta del av belöningarna efter sin mandatperiod, i form av lukrativa arvoden eller anställningar.

Givetvis ligger det i den enskilde medborgarens intresse att den här formen av verksamhet begränsas, att både statsmakten och företag/organisationer hålls på en rimlig nivå. Och det är detta som är problematiskt, ty både statsmakten och storföretagen har en tendens att växa bortom all kontroll och insyn. Ofta samverkar de för gemensam vinning, vilket brukar kallas för korporativism.

Att begränsa storföretagen brukar förknippas med marxistisk ideologi, och att begränsa statsmakten brukar härledas till den klassiska liberalismen. Här har vi således ett ideologiskt motsatsförhållande, fast det ligger egentligen bara på ytan. En modern frihetlig rörelse bör arbeta för att begränsa all form av övermakt, oavsett vad den kallar sig, ty dess vitt skilda verksamheter inbegriper allt för ofta försvagandet av den enskilde medborgaren.