Statsbudgeten 2005


Här kommer Budgeten, dvs regeringens planer för den gemensamma kassan. Ska barnfamiljerna få mer eller ska glesbygden få största biten av kakan? Hur ska det bli? För de flesta av oss är det här ganska abstrakta siffror, hur många har ögnat igenom budgeten? Det här är första gången för mig. Hursomhelst här kommer den – läs, begrunda och kommentera. Källa Regeringskansliet.

Statsbudgetens utgifter 2005 i miljarder kronor, utgiftsområden:

Ålderspensionssystemet 170,6
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 129,7
Arbetsmarknad 69,3
Allmänna bidrag till kommuner 57,5
Ekonomisk trygghet för familjer och barn 56,4
Ekonomisk trygghet vid ålderdom 46,4
Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44,1
Utbildning och universitetsforskning 43,9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg 39,8
Statsskuldsräntor m.m. 38,8
Kommunikationer 31,7
Rättsväsendet 27,3
Avgiften till Europeiska gemenskapen 26,8
Internationellt bistånd 22,4
Studiestöd 21
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 14,7
Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,4
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 9,1
Kultur, medier, trossamfund och fritid 9
Skatt, tull och exekution 8,8
Rikets styrelse 7,8
Invandrare och flyktingar 6,9
Allmän miljö- och naturvård 4
Näringsliv 3,9
Regional utveckling 3,5
Energi 1,4
Internationell samverkan 1,2
Arbetsliv 1,2

Totalt: 908, 6 miljarder kronor.

Ålderspensionssystemet redovisas vid sidan av statsbudgeten, men jag har inkluderat även denna post.

Förra årets intäkter i form av skatter m m uppgick till 902 miljarder kr. Källa Regeringskansliet.
Och statsskulden 31/12 2004 var 1 257 miljarder kr. Källa Riksgäldskontoret.

Man blir lite mållös av hur storebror prioriterar. Försvaret står för en stor utgiftspost, och jag som inte en trodde vi hade något försvar? Utgifter för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp och Arbetsmarknad står för några av de största posterna, 199 miljarder, hela 22% av statsbudgeten. Det handlar om ersättningar för sjukskrivna och arbetslösa.

Om vi fördelar skattebördan på alla yrkesverksamma (ca 3,9 miljoner personer, källa: SCB) så ska vi enligt denna budget betala ca 230 000 kr/år/person i skatt, moms och avgifter.

Mer än vad somliga tjänar…

Förra året fick staten in 326 miljarder kr på enbart arbetsgivaravgifterna, en stor del av statens totala intäkter. Det är dessutom en sketteintäkt som begränsar näringslivets intäkter. Och näringslivets intäkter utgör ju basen för ALLA intäkter även statens.

Den regering som vågar sänka arbetsgivaravgiften – eller ta bort den helt – den regeringen kommer att skapa arbeten i Sverige. I dagsläget är det för dyrt att nyanställa. Klimatet för utländska företag som vill flytta till Sverige är också minst sagt uruselt. Resultatet blir arbetslöshet, företagsflykt och ökad statsskuld. I förlängningen handlar det om att Sverige håller på att förvandlas till ett fattigt land.

Bortom alla politiska ideologier och visioner är detta politikens kärna. Hur ska vi fördela de gemensamma resurserna, intäkter, utgifter och prioriteringar…


Följ oss
Och få ett meddelande varje gång vi publicerar ett nytt blogginlägg.