Svedala, Balkan eller New York?

Vi börjar sakta inse att den etniskt homogena nationen är borta. Med dagens nivå av invandring kommer våra samhällen mer att se ut som New York – än Gränna och Sjöbo. Olika folkgrupper som bor grannar med varandra i en stor smältdegel, eller snarare som en lök med många olika och lager.

Det finns konservativa grupper som vill vända klockan, stoppa invandringen och återgå till ett mer traditionellt samhälle. De varnar för att den etniska mångfalden kommer att leda till konflikter, våld och en uppdelning av samhället. Sverige förvandlas till Balkan.

Så behöver det givetvis inte bli. Etniskt blandade länder kan likväl bli enormt framgångsrika, det finns många bra exempel på detta, med USA, Kanada och Australien i spetsen. Sverige behöver inte bli som Balkan, det kan likväl förvandlas till ett New York.

Det är dags att sluta diskutera invandring som ett ja- eller nej-fenomen. Invandrarna är ju redan här, de väller in över gränserna, och har gjort så i många år. Nu måste vi debattera hur invandringspolitiken ska organiseras – om vi inte längre kan vara Svedala, och inte vill bli som Balkan, då måste vi bli som New York.

Men vägen dit är lång, och kantad av allsköns fallgropar.

För att massinvandring ska fungera måste majoritetsbefolkningen vara extremt tydlig med sin inhemska kultur, sina värderingar och lagar. Det bör finnas en huvudriktning i den kulturella smältdegeln, och det krävs både tolerans och krav. Så skapades USA, där värderingar som yttrandefrihet, religionsfrihet, näringsfrihet, likhet inför lagen etc stod över de underliggande kulturella yttringarna.

Invandrarna måste snabbt komma i arbete, så att de kan försörja sig själva och skapa en dräglig framtid, samt bidra till välfärden och utvecklingen av samhället.

Om invandrarna lever på bidrag och ersättningar under många år, då kommer moralen hos majoritetsbefolkningen att svikta. Varför ska de själva betala skatt, medan de nya invånarna får pengar? Varför ska den ena gruppen försörja den andra?

Fortsätter man med bidragslinjen kommer majoritetsbefolkningens skattemoral att sjunka, och statens finanser urholkas i snabb takt. De infödda kommer att rösta fram populistiska partier, somliga kanske tar lagen i egna händer och vi riskerar öppen konflikt. I det här scenariot kommer byggandet av New York-samhället att ta lång tid och bli mycket smärtsamt.

Därför är det extremt viktigt att det skapas fler arbetstillfällen. Och detta sker lämpligast genom att införa lättnader för näringslivet. Utländska bolag lockas till landet genom låga bolagsskatter samt liberalisering av handel och export. Inhemska bolag uppmuntras givetvis också av skattelättnader och avregleringar.

Det måste också bli enklare att anställa och avskeda folk, nu tvekar många företag att anställa, då det är svårt och kostsamt att avskeda om det skulle bli aktuellt. En företagsexpansion kräver i dagsläget alltför mycket pengar och risktagande. Våra storföretag är gamla, och det tillkommer få nya.

Det bör också finnas en uppsjö av enkla lågavlönade arbeten, som folk med ringa språkkunskaper kan ta. Jag talar om s.k pigjobb, som vänstern så föraktfullt kallar dem. Där sätter fackföreningarna käppar i hjulet, med minimilöner som är alldeles för höga med avseende på produktiviteten hos lågutbildade personer utan språkkunskaper.

Senast jag tittade på statistiken så hade blott 10% av de syrianska flyktingarna eftergymnasial utbildning. (SCB, temarapport 2014:6 utbildning, s. 32) Och även i dessa fall anses ibland kunskaperna undermåliga och måste kompletteras.

Bostadsbyggandet bör öka radikalt, detta sker bäst genom avreglering av bostadsmarknaden och fri hyressättning. Det måste bli lönt att bygga hyreslägenheter. Givetvis bör man bygga mer på höjden och mer kompakt, för att få ner kostnaderna, vilket man av olika anledningar motsatt sig i Sverige.

Hittills kan vi konstatera att Sverige gjort ALLT fel, åtminstone i fråga om att få ett mångkulturellt samhälle att fungera. Den politik som bedrivs idag är direkt kontraproduktiv.

Om man fortsätter med bidragslinjen, håller folk utanför arbetsmarknaden – och bygger få dyra bostäder, samt kväver näringslivet och arbetsmarknaden med världens högsta skatter – då riskerar man en tudelning av befolkningen och ett nytt klassamhälle. Landet blir uppdelat i etniska enklaver, där olika lagar gäller, samt skilda kulturella, religiösa, ekonomiska spelregler. En utveckling som ingen vill ha, varken majoritets- eller minoritetsbefolkningen. Då kommer de invandringskritiska rösterna att få rätt. Sverige kommer att förvandlas till Balkan.

Men vi vet att samhället kan byggas annorlunda, vi vet att New York, Sidney och Toronto fungerar alldeles utmärkt. Vi vet att det finns en väg ut ur röran, och vi vet också hur man tar sig dit.

Dela gärna artikeln
Subscribe
Notify of
guest

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

6 Comments
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments
riga
4 years ago

Håller med i allt men av de flyktingar jag sett intervjuas är det inte en framtid med pigjobb de tänkt sig. De flesta säger -först vill jag lära mig språket och sedan skaffa en utbildning.
Tror det finns en stor risk att vi kommer få ett stort antal mycket besvikna människor i Sverige.

epost
epost
4 years ago

Vi vet inte alls. Hoppas det går rätt in i ryggmärgen. Ni har sett tendenser, sett korrelationer, dragit slutsatser. Men ni vet inte. En smula ödmjukhet saknas hos de som ”vet”. Uppdelningen av samhället sker oavsett. Hur många subkulturer finns det inte i New York (detta uttjatade exempel) från de allra rikaste som beter sig på ett visst sätt, till de allra fattigaste som beter sig på ett annat sätt. Slutligen jämför inte Sverige med New York. Jämför Sverige med USA. Är New Yorks framgång beroende av mångkultur eller beroende av jättelik energianvändning som inte har någon koppling till kultur… Read more »

Tobias
Tobias
4 years ago

Intressanta jämförelser. USA, Australien o canada. De tre västländer som är mest restriktiva avseende migration. Hård lagstiftning, väljer restriktivt ut kompetenser som efterfrågas och drar sig inte för att bruka tvångsmedel för att upprätthålla sina fastställda strategier.