Totalt rökförbud – universella lagar som skapar sprickor istället för enighet

Det är ganska många som applåderar de nya lagarna kring rökning, som är så nära ett totalförbud vi kan komma. Numera får man inte ens blossa utomhus på krogarna.

De som gillar förbudet menar att de störs av cigaretterna som bidrar till passiv rökning, och att det är ett brott mot deras frihet och integritet.

Medan rökarna tycker att det är för jävligt att de inte längre kan ta ett bloss utomhus. Vart är samhället på väg, ska allt förbjudas?

Bägge har rätt, och bägge har fel.

Problemet är universalism. Att något ska gälla alla, hela tiden, utan undantag.

Vi ser redan att krögare som tillhandahåller österländska rökdon kommer att överklaga, de kräver undantag beroende på kultur och tradition. Även de som erbjuder cigarrer och mer intressanta rökverk skulle kunna hävda det samma. Och statsmakten kan mycket väl beveka sig och ge efter. Och därmed skapas ett slags klientsystem, där de som fått undantaget beviljat plötsligt är mer beroende av statens välvilja än de någonsin varit tidigare.

Men varför ska vi ha den här typen av lagar? Varför ska vi ha generellt rökförbud på restauranger och andra privatägda platser?

Hur vore de det om vissa etablissemang marknadsförde sig som rökfria, och lockade till sig den sortens publik. Medan andra riktade sig till rökare, och erbjöd dem en trevlig miljö? Eller en en tredje variant som erbjuder avdelningar för rökare eller ickerökare?

Hur vore det med lite frihet, istället för universalism, och en storlek för alla?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Hej.

    Det finns ett, säger ett, vettigt argument för att förbjuda rökning på krogar, restauranger och liknande: personalen.

    Det hade inte accepterats i annan bransch att det hör till normal arbetsmiljö att inandas cancerogen gas.

    Praktiskt kunde man dock löst det genom att tillåta rökning i egen avdelning, och att gäster som vill sitta i rökavdelning får servera sig själva.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  2. Det är givetvis ett vettigt argument, såtillvida att personalen upplever att de störs av rök, och de inte röker själva.

  3. Hej.

    Huruvida de störs av rök eller ej är egalt, så även om de röker själva. De utsätts vid rökning tillåten för cancerogen gas i sin arbetsmiljö som en del av arbetet – vilket är helt oacceptabelt i något yrke.

    Vad du säger är detsamma som att göra bullerskydd, klämskydd, spik- el- och kemsäkra skor valfritt baserat på om personen utsätter sig för samma risk eller påverkan privat, eller störs av riskelementet.

    Cancerogena ämnen, risker, buller och liknande tar inte ideologiska hänsyn varför diverse politiska principer inte hör hemma i diskussionen.

    Den som i sitt arbete exponeras för de ämnen som cigaretter och andra tobaksvaror släpper ut (snus och tuggbussar undantagna) löper förhöjd risk för flera cancerformer, KOL och kronisk bronkit. Det är inte ideologi. Gör inte misstaget att överordna ideologiska käpphästar empiri.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  4. Men det det är tillika personalens val att jobba i en sådan miljö. Och det kan man tycka vad man vill om. Jag jobbar exempelvis inte i miljöer där det finns olja, smörjmedel, lösningsmedel – dvs traditionell fabriksmiljö – eftersom jag är allergiker och löper en förhöjd risk att utveckla irritation mot sådana ämnen. Sen har vi även den tekniska utvecklingen som hjälper oss, de flesta som röker idag nyttjar ju vapor cigaretter, vars rök är mindre skadlig. Sen kan ju rökare få egna platser, gärna utomhus, servera sig själva som du föreslog etc. Ser inget stort problem i detta. Särskilt inte ideologiskt. Problem är till för att lösas.