Tro och ateism

Många kristna irriterar sig på ateisterna, som anses ha fått alldeles för stor plats i den offentliga debatten. Ateismen anses därtill vara en av anledningarna till västvärldens förfall, i kombination med dekadens, nihilism, konsumtionism, girighet etc etc. Det är mycket vi västerlänningar anses ha gjort fel. Och jag är den första att hålla med om att västvärlden står inför ett vägval, men kanske av andra anledningar.

Om vi tänker efter så är judendomen och kristendomen själva ursprunget till ateismen, ty man tror inte på Vishnu, Allah, Oden, Zeus, Baal eller andra några andra gudar – utom en gud. Man är ateist inför alla, utom en.

Och man har egentligen inga belägg för att Ganesha eller Apollon inte existerar, man tror att de inte gör det. Det behövs inga intrikata bevisföringar eller diskussioner; de andra gudarna finns inte, punkt slut.

Under antiken så respekterade folken varandras gudar, och det fanns festivalkalendrar som fastslog vilken dag respektive gud skulle firas. Och de flesta gudar fick någon slags uppvaktning under året.

Förutom de stora olympiska gudarna fanns det mängder av smågudar. Alla källor och vattendrag hade en gudom, i åkrar, berg och skogsdungar gömde sig olika väsen. Årstiderna, himlen, vindarna, stjärnorna, solen – alla var besjälade av olika gudar.

De flesta gudaväsen har dessvärre glömts bort. Av alla de tusentals gudar som dyrkades finns det inga spår, inte ens en liten symbol eller inskription, ingenting. De är för alltid borta.

När romarna ockuperade Judeén och invånarna vägrade att respektera de romerska gudarna var det givetvis en stor skymf. Det var den första konfrontationen med den monoteistiska judendomen, fler skulle komma, och sedan även med de kristna.

Kravet på en gud – och ateism inför alla andra gudar – bidrog slutligen till att hednatemplen revs och alla dess skatter och konstverk plundrades eller slogs sönder. Hela vårt antika arv rycktes upp med rötterna, några få skrifter bevarades, det flesta hamnade på bålet.

Kanske borde kristenheten inte uppröras så mycket av ateismen, ty man delar ateisternas värderingar i det mesta. Kristendomen är kanske den största och mest framgångsrika gudafientliga rörelsen i världen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Jo. Jag minns hur jag frågade varför det var bättre och längre utvecklat att tro på endast en gud. Har fortfarande inget bra svar och blev direkt latent panteist.

    Jorden är väl inte helig! Utbrast en socialdemokrat i Göteborg en gång på sjuttiotalet när en opponerade sig mot att dalen uppe i berget skulle bli fotbollsplan….