Vad har riksdagen egentligen röstat JA till?

På onsdagskvällen den 18:e juni 2008 röstade Sveriges riksdag JA till signalspaningslagen. Förespråkarna och kritikerna står långt ifrån varandra i frågan. Försvarsministern m fl ser det som den självklaraste sak i världen att FRA ska spana efter ord och ordkombinationer i internationell kabelburen kommunikation, t ex Internet, telefoni mm.

Det anses som ett beklagligt men nödvändigt intrång i vår privata sfär, för att spana efter terrorister, skydda svenska soldater utomlands (vad gör de där?) samt försvara oss mot it-attacker. Om eventuella terrorister krypterar sina brev blir det givetvis svårare, och ännu svårare blir det om de håller tyst om sina planer; fåordighet är förövrigt vanligt i dylika sammanhang.

Gång på gång försäkrar förespråkarna att det enbart är internationell kommunikation som ska avlyssnas, all nationellt avlyssnad trafik ska kasseras. Dessa försäkringar rimmar ila med det faktum att nästan all nationell kommunikation korsar landets gränser pga de tekniska förutsättningarna. Allt passerar därför FRA:s stora håv. Vi förlitar oss på att några tjänsteman sköter sitt arbete oklanderligt, att inget sipprar ut, att inga misstag begås.

Debatten har dessutom helt missat det faktum att även utlänningar har integritet, är det tillåtet att avlyssna ryssar men inte Svenskar? Denna provocerande verksamhet uppfattar jag snarare som ett hot mot vår säkerhet än ett försvar.

Vi blir också informerade om att idag pågår spaning utan reglering. Därför måste denna nya lag till, för att reglera verksamheten. Vi vanliga dödliga undrar varför spaningen pågår överhuvudtaget? Om den inte är reglerad borde den kanske vara förbjuden?

Grundlagen och europakonventionen är ganska tydlig med att personlig korrespondens inte ska läsas av tredje part. Så nog är det reglerat, och det vore en lögn att påstå annat. FRA bryter mot grundlagen och europakonventionen, om de avlyssnar privatpersoner utan skälig misstanke och domstolsbeslut.

Förespråkarna pratar om signalspaning i kabel som om det vore någon slags dechiffrering av morsekoder under det kalla kriget, när det i praktiken handlar om att sprätta upp folks email, lyssna på intima telefonsamtal, sms eller se vilka webbsidor de besöker, vilka kommentarer de skriver på bloggar, chattar, vilka de träffar via sociala nätverk etc etc. Många unga lever halva sitt liv på nätet idag, att signalspana på en dylik person är sak samma som att sätta in en kamera i hennes sovrum.

Begreppet signalspaning används här medvetet felaktigt, vi ska associera till amatörradio och inte till brevsprättning.

Vi letar bara efter vissa specifika sökbegrepp, det mesta passerar igenom, vi kan ändå inte ta till vara all information. Känns argumentet igen? Men FRA hittar inte vissa specifika sökbegrepp om de inte sprättar alla breven, dvs avlyssnar din, min allas kommunikation. Därefter kan de konstatera om du är en misshaglig rackare eller ej. Och detta storskaliga trålande efter information pågår 24 timmar om dygnet, år ut och år in.

FRA:s signalspaning påminner till stora delar om ECHELON, ett delvis hemligt avlyssningssamarbete mellan USA, Storbritannien, Canada, Australien och Nya Zeeland. Här kan dessutom transaktioner från bankomater spåras, kanske t o m datoriserade jämförelser av foton mm. Klarar FRA av detta också? Har FRA kopplingar till ECHELON? Kommer de att samarbeta, eller dela information med varandra? Eftersom de bägge signalspanings-organisationernas verksamheter är besynnerligt likartade bör frågan vara relevant.

Sverige har upplevt få terroristattacker eller krig, som skulle föranleda dylik massavlyssning medelst FRA:s nya superdator, som är en av världens snabbaste. FRA planerar dessutom att utöka verksamheten från 650 till ca 900 anställda. Hur kommer det sig att lilla fredliga Sverige vill vara ett föregångsland med denna kontroversiella, dyra och tekniskt avancerade spionteknik? Finns det ett konkret hot, förutom de allmänna formuleringarna?

Sist men inte minst vill jag nämna några ord om själva voteringen i riksdagen, som skedde mitt i sommaren under fotbolls-EM. Själva datumet och tiden ändrades flera gånger, riksdagsmän kvittades ut, kritiker begärde återremittering, vilket skedde med blixtens hastighet. Ända till slutet visste vi inte riktigt vid vilken tid voteringen skulle ske. Jag tänker inte närmare gå in på detaljer, eftersom arbetet i riksdagen är obekant för mig, men jag vill poängtera att förfarandet upplevs som mycket rörigt för en utomstående. Om det är avsiktligt eller ej tänker jag inte spekulera över. Låt oss bara konstatera att få visste vad som hände, och när det skulle hända. Men nu har det hänt.

Den enda borgerliga riksdagsledamot som röstade NEJ var Camilla Lindberg (fp). Bra jobbat, även om det inte räckte hela vägen fram. Håll ögonen på henne, här har vi en person som står pall för partipiskan.

Andra som bloggar om detta, lånat från Projo:

Opassande – Så går det till när svenskarna säljs ut

Widar Nord – Ikväll sätts det punkt för den svenska demokratin

Rick Falkvinge (pp) – Voteringen är över. FRA-lagen har gått igenom.

Deep.edition – En hjältinna

En vanlig $vensson – Hur ska regeringen återvinna liberalernas förtroende efter FRA?

Magasinet Neo – Därför är FRA-lagen en katastrof för Alliansen

Liberalism Capitalism Globalisation: Johan Norberg – The good, the bad and the ugly

LexOrwell – Dagens riktiga hjälte – Camilla Lindberg (fp)

Frihet Fildelning och Feminism – Svarta listan

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Intressant? Dela artikeln!

Gillar du Avancemang så kanske du gillar den här boken?

För dig som uppskattar science fiction, rymdopera och en och annan filosofisk fundering.

79 kr för e-boken. Mer info, eller köp, klicka här.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Jag tror att du kan få svar om grundlagen i det här inlägget: http://felten.yi.org/blog/?p=38
    Sedan har jag hitat en intressant sammanfattning av hur ”FRA” har tillkommit i en kommentar på Staffan Danielssons (?) blogg, citat: ”At onsdag, maj 21, 2008, Blogger Johan T said…

    Lägger ut min kommentar även här:

    Tidigare var det normala att stora frågor av detta slag först bereddes i en parlamentariskt sammansatt kommitté.

    Tvärtemot vad Odenberg påstår saknas det i FRA-lagen en konsekvensanalys ur ett integritetsperspektiv. Integritetsskyddskommittén är mycket kritisk till hur detta och andra lagförslag beretts.

    Hela FRA-förslaget har från början till slut hanterats av Försvarsdepartementet:

    1) Förre ÖB Owe Wiktorin lägger fram sin enmansutredning i mars 2003, där han pekar på att FRA behöver lagstöd för sin verksamhet, och att myndigheten bör kunna bedriva spaning även i kabelbunden trafik.

    Sakkunniga i denna utredning var bl.a. Ingvar Åkesson (nuvarande GD på FRA) och Mikaela Dráb (nuvarande chefsjurist på FRA).

    2) Dåvarande GD för FRA, Per Kjellnäs, slutar under sommaren 2003 och tar plats inne på Försvarsdepartementet, för att börja arbeta med lagförslaget. Kjellnäs hade mycket stort inflytande över arbetet under 2003-04.

    3) Dåvarande rättschefen vid Försvarsdepartementet, Ingvar Åkesson, tillträder som generaldirektör vid FRA i september 2003. Strax därpå rekryterar Åkesson en jurist från Försvarsdepartementet: Mikaela Dráb.

    4) Parallellt med detta bedriver flera personer hos SUND (Samordningssekretariatet för säkerhetspolitiska underrättelsefrågor) ett intensivt lobbyarbete i frågan. Det bör påpekas att det alltid funnits tidigare FRA-anställda vid SUND, så även idag.

    5) Daniel Ström, rättssakkunnig på Försvarsdepartementet, färdigställer lagförslaget i form av en departementspromemoria 2005. (Det är också han som lägger fram hela FRA-paketet för lagrådet 2007)

    6) Dåvarande försvarsminister Leni Björklund presenterar departementspromemorian mitt i sommaren 2005. Förslaget skickas på remiss och får mycket hård kritik av bl.a. Säpo, Kammarkollegiet, PTS, Registernämnden och Advokatsamfundet.

    7) Under våren 2006 slår Thomas Bodströms tjänstemän inne på justitiedepartementet bakut. Frågan blir också politiskt känslig inför stundande val. Förslaget läggs på is.

    8) Mikael Odenberg plockar fram förslaget igen och författar en lagrådsremiss under hösten 2006. Denna skickas med den sista postgången före julhelgen på en mindre remissomgång, en s.k. delning. Säpo, Registenämnden, JK och justitiedepartementet avger sina yttranden. Ur Säpos svar:

    Det är fråga om en massiv telefonavlyssning och förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet som vida överstiger den kränkning som förslagen om buggning och preventiva tvångsmedel sammantaget innebär.

    Säkerhetspolisen är kritisk till det sätt på vilket beredningen av förslaget skötts.

    Försvarsdepartementet delar nu lagrådsremissen utan att Justitiedeaprtementets invändningar i sak beaktats. Det är svårt att se hur den synnerligen korta delningstiden, som dessutom infaller under julhelgen, kan leda till ett förbättrat beslutsunderlag.

    Det föreslagna mandatet är så ingripande och har sådana konsekvenser för samhället och enskilda att det bör grundas på en parlamentarisk översyn och inte på en promemoria upprättad av tjänstemän på Försvarsdepartementet.

    Även Registernämnden och justitiedepartmentet sågade förslaget vid denna remissrunda.

    Resten känner vi till. Den 17 juni sker voteringen i kammaren.”

  2. http://shithitthefan.blogspot.com/

    Källa: Dagens Nyheter 17 oktober 2006.
    Fredrik Reinfeldt uttalar sig om de två egyptiska medborgare som 2001 med CIA:s hjälp avvisades till hemlandet, där de utsattes för tortyr.
    Källa: Sveriges Radio P1, Studio Ett, 12 december 2004, kl. 17.00-17.45.

    …jag är också beredd på att skriva under på att Sveriges del i kampen mot terrorismen kommer att tänja en del gränser … eh … för vad vi än så länge uppfattat vara korrekta sätt att agera.

    Det finns legal grund för detta. Jag tror att svenska folket [ska] ställa in sig på att det kan hända igen.

    Både att utländsk säkerhetstjänst opererar på plats i Sverige.

    Och att det kan ske avvisningar till länder som använder annat än allmän domstol för att pröva skuldfrågan. … eh … Och ibland kan det vara bra att vara rak över det, snarare än det vi har upplevt, tycker jag, för att försöka … eh … komma undan diskussion i den här frågan.

    Nu vet ni va han menar!