Verkliga och inbillade mål hos några storföretag

Verkliga och inbillade mål hos några storföretag 1

Netflix vill ha så många prenumeranter så möjligt, oljebolagen vill maximera sin oljeproduktion, medan Google vill att du spenderar all din tid på nätet. Det är så här vi inbillar oss att saker och ting fungerar, men för stora vinstgivande företag så finns det givetvis problem utmed vägen. Deras väg till vinst är kanske krokigare än vad vi tror.

Netflix är numera en jätte. De täcker upp stora delar av världens behov för tv-serier och filmer. Ju fler som tittar desto mer pengar tjänar de. En enkel ekvation som bygger på ständig expansion. Fler tittare kräver nya satsningar på ökad kapacitet. Ju fler som tittar desto robustare infrastruktur krävs det. Och det är kostsamt att bygga serverhallar och snabbare internet.

Därför ligger det i Netflix intresse att ha många prenumeranter – som betalar sin månadsavgift – men att de tittar så lite som möjligt, dvs minimerar belastningen av systemet. Detta är Netflix verkliga mål. Många som betalar, få som tittar. Därför, förvånas inte om Netflix i framtiden gör reklam för sina nya serier, samtidigt som de deltar i ett program för att minska folks tid framför skärmen. Det handlar om dubbla intressen. De vill ju egentligen minska själva tittandet, men öka antalet betalningar.

Oljebolagen befinner sig i en liknande situation. Det krävs en enorm produktionsapparat för att få oljan ur marken och till din lokala bensinstation. Utvinning, raffinering, transport, lagring osv osv. En kostsam global infrastruktur som dessutom hela tiden måste uppgraderas. Därför ligger det i oljebolagens verkliga intresse att sälja så lite olja som möjligt, till högsta möjliga pris. Detta för att reducera den dyra hanteringen. Bli därför inte förvånade om oljebolag stöttar organisationer som vill minska oljeanvändningen och därmed driva upp priset.

Även bilföretagen har dubbla intressen. En modern bil ingår ofta i ett flerårigt garantiprogram, och när tiden är slut så erbjuds reservdelar, service etc. Ju längre liv en bil har, desto fler servicetillfällen, och desto mer vinst. Den perfekta bilen är med andra ord långlivad, fast behäftad med en mängd småfel som dyker upp efter ca 5-6 år. Elektronik och datorisering är den perfekta ursäkten. Här behövs det oändligt med uppdateringar, justeringar, lagningar och reparationer, medan motor, växellåda etc är förvånansvärt robusta.

Och när vi kommer till elbilar så är driften ännu mer långlivad. En elmotor går sällan sönder, och den kan bytas enklare än en bensinmotor. Därför är det av vikt att komplicera produkten ytterligare, gärna med flera elmotorer, massor av elektronik och datakraft, samt ett stort dyrt batteripaket. En sån här bil kan uppdateras i evighet, och givetvis kostar det ägaren pengar. Det finns en god förtjänst hos långlivade produkter som kräver regelbunden service och uppdateringar. Bli inte heller förvånad över bilföretag som i framtiden propagerar för minskad bilism. Det optimala är att sälja få dyra produkter, med livslång service och uppdatering.

Låt oss även kika på Google, vars hela infrastruktur med sökmotorer, kartor, youtube, email, dokumenthantering etc handlar om att få oss att spendera så mycket tid som möjligt på Internet, åtminstone är det vad vi tror. De tjänar pengar på annonser, framförallt på sina sökordsannonser som kräver att du klickar dig vidare till deras kunder. Googles yttersta mål är att du belastar deras servers så lite som möjligt, men att du däremot utsätter dig själv för maximalt antal annonser under den tid du befinner dig uppkopplad. Detta är givetvis ett paradoxalt mål. Ju längre tid du befinner dig uppkopplad, desto större chans för fler annonsexponeringar givetvis, men när du ignorerar annonserna så är du mest en börda för Googles infrastruktur.

Givetvis blir dylik infrastruktur billigare med tiden, särskilt när storföretagen placerar serverhallar i glesbygden och ofta erbjuds statligt stöd. Fast vi kommer inte ifrån att all denna datakraft kostar energi, service, hantering, underhåll etc. Google är lika mycket ett infrastrukturföretag som de är ett annonsföretag. Infrastrukturen är en kostnad. Deras vinst är vad som blir över efter kostnaden för infrastruktur subtraherats.

Deras idealkund är någon som klickar som en tok, och därefter stänger av. Hur uppnår man ett dylikt beteendemönster? Förvänta er ännu fler riktade, utvalda, matchade målgruppsanpassade annonser. Givetvis har alla personer en begränsad koncentrationsförmåga och begränsad budget för inköp – och när kvoten är uppnådd, så avslutas sessionen med annonser på friluftsliv, natur och kultur. Ut med dig! Dags att sluta belasta nätet, du har gjort ditt.

Och samma sak gäller den här bloggen. Läs snabbt och effektivt, och sponsra med en slant, här. Sen är det dags att gå ut i solen!

Skribenten bakom Avancemang lanserar sin första bok.

För dig som gillar science fiction, rymdopera och en och annan filosofisk fundering.

79 kr för e-boken. Mer info, eller köp, klicka här.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Att en elbil skulle vara mer långlivad än en fossilbil är troligen en modern myt – tiden får se. Elmotorer går aldrig sönder? Det gör de visst, industrin har personal som kontinerligt med specialinstrument följer upp temperatur, isoleringens status, vagabonderande strömmar vid inverterdrift (elektronisk varvtalsstyrning av synkronmotorer) och naturligtvis de vanliga rullningslagren som kräver korrekt smörjning för att fungera. Och då är motorerna dessutom nästan alltid lätt åtkomliga.

    Sedan har vi batterierna. Industribatterier kräver mycket övervakning.

    I fossilbilar som har rullat långt är ofta både startmotor, fläktmotor och generator bytta. I bearbetningsmaskiner för trä och stål är motorn ofta det första som måste bytas eller renoveras.

    När en bilägare vill “byta upp sig” så är det för att bilen börjar kännas ofräsch och svår att hålla snygg invändigt och utvändigt, och att den har börjat lukta konstigt i kupén. Fälgarna har blivit fula, vindrutan repig och nya vinterdäck behövs akut. Men de kan man ibland pruta in vid bilbyte. Och vagnskadeförsäkringen ingår vid nyköp! Men det är sällan eller aldrig fel på fossilmotorn eller transmissonen. En välskött buss eller lastbil går lågt räknat 100.000 mil före utbyte. Det finns lastbilar som rullat 400.000 mil. En personbil börjar ofta krångla på allvar vid 20.000-25.000 mil, då reparationkostnaderna ofta bedöms höga i förhållande till bilens andrahandsvärde. Men om de ändå fixas till och slitna delar byts, och bilarna fortfarande underhålls någorlunda (oljebyte varje år), kan de rulla dubbelt så långt. 40.000 mil motsvarar 25-30 år för normalbilisten. Hur långt körs en taxi?

    https://www.scania.com/se/sv/home/experience-scania/features/4147000-km-and-counting.html

    Själv skulle jag aldrig drömma om att köpa en elbil. Och det beror inte mest på själva elbilarna utan på den obefintliga och idag omöjligt undermåliga elförsörjningen, och den klumpiga kabelladdningen.