Vilket politiskt parti ska man rösta på?

Vilket politiskt parti ska man rösta på?Vilket politiskt parti ska man rösta på? Måhända en banal fråga. De flesta vet ju redan var de står, positionerna är fasta och djupt nergrävda, polariseringen ökar i samhället. Eller?

Låt oss sjunka ner i en valguide för politiska dummies.

Vänster eller Höger?

Vänstern

Vi börjar med vänstern, som brukar beskrivas som en progressiv ideologi, vilket betyder att de vill förändra samhället och skapa något nytt. Begreppet vänster kommer ifrån den franska revolutionens dagar, de som motsatte sig det kungliga enväldet samlades till vänster i den franska nationalförsamlingen. Vänstern kan grovt delas upp i kommunister, socialdemokrater och socialliberaler/vänsterliberaler.

Socialister

Karl Marx är en centralfigur för kommunismen och vänsterrörelsen. Marxismen går kortfattat ut på att arbetarna (proletärerna) tar makten från fabriksägarna (kapitalisterna). När sedan arbetarna tillskansat sig produktionsmedlen omstöps samhället – först via proletariatets diktatur – och sedan till ett slags idealstadium, kommunismen. Slutfasen beskrivs inte närmare.

Eftersom arbetarna fick det bättre redan vid slutet av 1800-talet så försvann viljan till revolt. Socialdemokraterna föddes som ett svar på detta, de ville arbeta med lite mjukare metoder, men hade ofta en liknande socialistisk målbild. Kommunisterna siktar på att förändra samhället med väpnat uppror, medan socialdemokraterna vill använda demokrati och fria val.

Socialliberaler

Socialliberaler/vänsterliberaler har stora likheter med socialdemokrater, och de uppkom ungefär samtidigt vid förra sekelskiftet 1900. Fast socialliberalerna menar att de inte har något marxistiskt arv, utan är en rörelse som sprungit ur borgerligheten. De är mer positiva till näringslivet, men är öppna för omfattande regleringar för att stävja eventuella orättvisor. Även om ideologierna anses ha skilda källor så är metoderna likartade. Socialliberalerna vill ofta benämna sig som den politiska mitten, men i den här skalan finns ingen egentlig mittpunkt, och de hamnar utan tvekan till vänster.

Sammanfattning

Många som röstar på vänstern upplever orättvisor i samhället. Och orättvisorna anses ofta vara storföretagen och ägarnas fel. De anställda exploateras på olika sätt. Naturen och resurser skövlas, och används felaktigt. Om allt istället ägdes gemensamt (via staten) så skulle livet bli mer rättvist. Folket behöver utbildas och omformas för att passa det nya samhället. Alla vänsterideologier förespråkar storskalig omfördelning via skatter och bidrag, och att man härigenom kan skapa en mer rättvist värld. Även begreppet rättvisa kan i det här fallet diskuteras.

Högern

Här ingår konservativa, nationalister, klassiska liberaler  m.m. Det är en ganska brokig samling som hyser delvis skilda idéer om hur samhället ska organiseras.

Konservativa

De konservativa kan tänka sig en stark statsmakt, fast man är inte lika intresserade av storskaliga samhällsförändringar. Hembygd, familj och vänner lyfts fram, liksom skyldigheter och ett etiskt ramverk. Regional egenmakt är viktigt, liksom äganderätt samt rättvisa lagar som bygger på det kristna budskapet. Traditionalism framhålls som ideal, man uppskattar klassisk skönhet i konst och arkitektur. Förändringar bör genomföras långsamt, eftertänksamt, och bygga på tidigare traditioner.

Nationalister

Nationalister påminner om de konservativa, men har större fokus på nationen och dess folk, och mindre fokus på kyrkan. Här kan det förekomma misstänksamhet mot utlänningar, men även kärlek till det egna folket. Viss skepsis mot näringslivet är inte ovanligt, vars företrädare misstänks för girighet, ohederlighet överdriven globalism (dvs samröre med andra nationer, även fiender). Staten är i grunden god, ty den kan ju omformas efter de egna behoven. Man har inga överdrivna tankar om folket, det finns bra och dåliga människor; med god ledning så kan de goda bli bättre.

Klassiska liberaler

De klassiska liberalerna vill ha en begränsad vältrimmad stat, som låter medborgarna vara ifred. De anser att statsmakten är roten till många orättvisor i samhället. Genom ökad frihet från statligt tvång så kan människan och samhället utvecklas bättre. Man tror att marknadskrafterna kan bidra med mycket gott, både personlig rikedom men även en gynnsam samhällsutveckling. Man har ett starkt bildningsideal, och tror på människans inneboende krafter. Även här finns tankar om egenansvar, och ett samhälle som baseras på kunskap och bedrifter (meritokrati).

Ideologierna idag

Ideologisk sammanblandning

I dagsläget är många av de här ideologierna delvis sammanblandade, men det är ändå relativt lätt att resonera sig fram till huruvida man drar åt vänster eller höger. Om man är progressiv, traditionalist, marknadsvänlig eller misstänksam mot storföretagen.

Den stora skillnaden mellan vänstern och högern är den samhälleliga förändringstakten. Högern vill sakta ner, begrunda och förankra i traditioner och kultur. Medan vänstern gärna testar nytt och ökar farten.

Sverige har länge styrts av vänstern

Sverige har länge styrts av vänstern, dvs av progressiva krafter som bejakar ständig förändring, samt omfördelning mellan olika grupper i samhället. Värdet av traditioner, tro och familj förringas. Istället kan staten hjälpa till vid skilsmässa, arbetslöshet, samt ålderdomshem för de gamla, och förskola för de minsta.

Staten ersätter sålunda familjen och tryggheten. Den ideologiskt beläste inser förstås att vi kommit väldigt nära socialismen/kommunismens ideal i landet. Mycket tillhör och styrs av det gemensamma ( i det här fallet staten). Medborgarens ekonomiska frihet är tillika starkt begränsad då över 50% av lönen går till välfärdsprojektet varje månad, genom en mängd intrikata skatter och avgifter.

Nationalistisk våg

De konservativa och klassiskt liberala krafterna är svaga i Sverige. Däremot så upplever vi en nationalistiskt våg, som agerar motkraft mot socialism och vänsterliberalism. Även om de delar flera ståndpunkter med vänstern. Grundbulten (den starka staten) finns hos bägge, samt synen på trygghetssystemen och delvis även skatterna.

Många anser att den viktigaste frågan idag (det som förändrat landet mest) handlar om invandringen. Och de som motsätter sig dagens migrationspolitik har i och för sig inte så många partier att välja på. Enskilda viktiga frågor kan på detta sätt bli avgörande för vart man i slutänden lägger sin röst, oavsett var man står ideologiskt. Därför kan exempelvis ett nationalistiskt parti i dagsläget stjäla röster från både vänster och höger.

Aggregerade åsikter

I slutänden handlar politik om aggregerade åsikter, dvs en färdigblandad påse med politiska förslag. Och eftersom vi värderar de skilda förslagen olika, så kan partiet vi väljer att rösta på i slutänden skilja sig en del från våra generella politiska åsikter. Det demokratiska systemet handlar om kompromisser. Man väger för och emot, och vissa frågor väger tyngre.

Politiskt arv

Dessutom har vi alla ett ideologiskt arv, ty om många av ens släkt och vänner röstar på ett specifikt parti, så kan det vara svårt att bryta sig ur. Överhuvudtaget så kan det vara påfrestande att erkänna att man tidigare hyst förkastade tankar, och att det är dags att tänka om. Det anses pinsamt, och hur ska man förklara att man haft fel i så många år?

Valet är ditt

Slutligen, det är många parametrar som vägs in vid ett val. Vissa menar att din röst inte ens är något värd i det stora hela – andra menar att demokratin och varje röst är helig – även rösterna från politiskt ointresserade medborgare, som röstar utifrån dagsform och känsla.

Valet är ditt.